SAAB J35 Draken (Airfix 1:72)

Här är nu bilderna på det färdiga flygfäet. Personligen så tycker jag att den blev söt och en liten reflektion över det hela från min sida är att Draken nog torde höra till kategorien "Världens vackraste flygplan genom tiderna".

Varsågoda och beskåda mitt första moderna flygplan genom tiderna då alla som jag har byggt tidigare i min ungdom har varit propellerdrivna och hört hemma i kategorin WWII. Här kommer bilderna på resultatet.

























Det var allt för den här gången. Jag kan dock avslöja att jag har fått blodad tand på "Braille Scale" som 1:72 även brukar kallas för. Det var riktigt roligt att bygga och måla i den här skalan. Det kommer att bli mer moderna flygfän från mitt byggbord framöver. Bara trevligt att variera sig lite och inte enbart bygga i 1:35 skalan hela tiden.

På återseende och limma väl...

And now for something completely different...

Jag kände att jag var sugen på att prova på något nytt för omväxlingens skull och då var min tanke att jag även skulle bygga något som går snabbt. Helt enkelt ett snabbygge för att ladda batterierna efter allt jobb med resin och ets i vinter samt allt elände med surdegen som höll på att driva mig över branten. Så Surdegen ställdes åt sidan igen på obestämbar tid, svårt att bestämma någon tid att återuppta det bygget då det är väldigt beroende på mitt humör.

Valet föll på att bygga en liten Drake i den för mig ovana skalan 1:72. I och för sig så var ju Tie Interceptorn i samma skala men det är det enda som jag tidigare har byggt i den skalan sedan jag återvände till hobbyn på gamla dar. Eftersom jag nu skulle bygga snabbt (snabbt för mig räknat) så föll valet på en gammal Airfix byggsats av Draken. Jag ingen tidigare erfarenhet av Airfix, jag byggde väl något av dem som grabb men jag har inget minne av det. Airfix är väl inte direkt en firma som har det bästa ryktet när det gäller passform och exakthet så det var helt utan förväntningar som jag gav mig i kast med den här lilla draken.





Som synes ser byggsatsen inte mycket ut för världen men jag satte ändå igång och började med piloten som efter en stunds arbete med penseln ser ut så här. Sen fick även den spartanska stolen några drag med penseln. Mer än så har inte den här byggsatsen att bjuda på när det handlar om cockpiten.





Efter det var det dags att vikta ner nosen på det lilla flygfäet så jag kollade vad jag kunde tänkas ha hemma att använda som nosvikt för jag vill under inga som helst omständigheter bygga en "tailsitter". Det räcker med att jag lyckades med den bedriften som grabb och jag var inte så glad åt det då. Valet föll på putty med tungsten som jag hittade i min flugfiskeväst. Det visade sig fungera riktigt bra. När nosen väl var viktad var det dags att limma ihop kroppshalvorna och vingarna. På med cockpithuven och maskera den samt luftintagen för att förbereda den för målningen.



Så var det äntligen läge att starta kompressorn och ladda airbrushen. I med svart färg i sprutan för att lägga en "preshade" i panellinjerna som i det här fallet inte är nersänkta som på ett riktigt flygplan utan upphöjda ribbor. Det är ju trots allt en gammal Airfix byggsats med vad allt det innebär.



Byte av färg i sprutan till Tamiya XF-53 Neutral Grey. När den var färdigförtunnad och på plats i sprutan var "preshaden" torr. Då vände jag på den och sprutade undersidan grå.



Sen fick jag vänta en stund innan färgen hade torkat för att jag inte skulle riskera att lyfta den i ett senare skede. Fram med maskeringstejpen igen. Tamiya's kabukitejp den här gången. Innan jag satte fast den på underlaget tog jag bort lite av greppet på den genom att tejpa fast den och slita bort den några gånger på min egen hand.



Byte av färg i sprutan igen eftersom det av någon anledning (fråga mig inte varför) ska vara silver under buken men det var bara att gilla läget, istället för att förstå, och spruta på ett lager silver.



Sedan så snabbt som möjligt dra bort maskeringen för att undvika upphöjda kanter mellan färgfälten och kolla in läget.



Fram med mer tejp och maskera runt om för att förbereda målningen av ovansidan. När det var klart så laddade jag sprutan igen med Tamiya XF-62 Olive Drab och la ett lager med den på ovansidan.











Men nu räcker det inte bara med det då den variant av Draken som jag har riktat in mig på att bygga ska ha ett tvåtons kamouflage. Fram med häftmassan igen, ni kommer väl ihåg "korvarna" från surdegen och nu var det dags igen. Men vis av tidigare erfarenheter valde jag att maskera de stora fälten med kabukitejp istället för med maskeringsvätska.



Men innan jag kunde lägga nästa lager färg behövde jag lägga en ny "preshade" längs panellinjerna eftersom den tidigare "preshaden" inte skulle märkas under ytterligare ett färglager.



Nu kunde jag slutligen lägga den andra kamouflagefärgen på plats. Jag mixade Tamiya XF-50 Field Blue och XF-63 German Grey tills dess jag blev nöjd med resultatet och blåste mixen på plats.



Bort med maskeringen för att kolla in hur resultatet blev.



Men en jetkärra måste ju ha en motor också, eller som i det här fallet bara ett utblås. Den tråkiga plastbiten som ska föreställa utblåset var just det, väldigt tråkig. Inga linjer eller någonting utan bara en liten kopp med släta ytor. Men så kan jag inte ha det tyckte jag. Fram med kniven och rista lite på måfå i sagda "kopp" för att om möjligt få lite mera liv i den. Sedan när det var klart fick den lite färg med Tamiya X-10 Gun Metal och lite "TLC" med hjälp av Tamiya's enkla vädringssats D som jag provade för första gången. Den går med enkelhet att beskriva som en liten sminklåda för plastmodeller. Det blev ett lyft för utblåset att använda "sminket".





Utblåset ska ju ha någonstans att bo också. Fram med "sminket" igen och ge bakänden en liten dos "smink".



Nu har tiden blivit mogen för den här lilla Draken att kunna stå på egna ben men för att den ska kunna det så behöver den fötter. Dit med landningsställen och sedan var det en lång väntan på att limmet skulle ta fast ordentligt för att undvika att den blir bensvag sedan när den slutligen får stå på egna ben.



Medan jag väntade på att den skulle bli benstark fick Draken sig en dos klarlack i väntan på dekalerna.



Det var med bävan som jag började med dekalerna. Jag hör inte till de som gillar att arbeta med dekaler och hur skulle de vara till en lastgammal byggsats? Det visade sig att även om de inte är bra i trycket och en smula i tjockaste laget så tillstötte inte några större problem med att få dem på plats.



Nu återstår bara lite detaljarbete och mattlack över hela flygfäet så är hon klar men mer om det senare.

Till dess, limma väl...

RSS 2.0