McCoy's lilla hörna

Kunde inte hålla mig, de Italienska vagnarna är ju bara för söta. Det här är den sista modellen som jag slutförde med hjälp av pensel. Jag byggde den här mellan 22:a mars 2008 och 18:e juni 2008. Jag hade redan byggt en Carro Armato M13/40 men nu var tanken att jag skulle göra ett bygge som skiljer sig ordentligt från mitt första Italienska bygge. Till att börja med var jag tvungen att backdatera modellen till en M13/40 eftersom Tamiya's modell snarare är en M14/41. Dessutom tänkte jag plocka bort skärmarna på det här bygget vilket fick mig att plocka fram sågen. För att ro i land med det här projektet använde jag mig utav en konverteringssats från Royal Model med PE och resin samt lösa bandlänkar i vitmetall från Fruilmodel.

 

 

Efter lite sågande ser det ut så här.

 

 

Smådetaljer av PE i fronten.

 

 

Eftersom min tanke med bygget var att såga upp de gjutna gallren till kylarna baktill och ersätta dem med PE-galler med ribborna åt rätt håll var jag tvungen att ordna något under öppningarna för att man inte skulle se rakt in i ett tomt skal. Enkel lösning och vips hade jag tillverkat två kylare av plastic card.

 

 

Två gjutstammar fick agera fäste till kylarna.

 

 

Vy uppifrån.

 

 

Kanonens eldrör samt de tre kulsprutorna borrade jag försiktigt upp.

 

 

Terapiarbete utan dess like. Små Friulbandlänkar är väl inte det roligaste man sysslar med. Bandlänkarna levererades med drivkransar i vitmetall som ersättning för de i plast.

 

 

Vagnen tar form.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ljuddämparna i resin är på plats.

 

 

 

 

 

 

 

 

Liväl som fästena i PE undertill.

 

 

 

 

 

 

Bärhjulen och dess hjulupphängningar.

 

 

 

Hela modellen fick sig en omgång med Tamiya TS-46 innan hjulen kom på plats.

 

 

Skyddsgallern till kylarna.

 

 

Simpel kamouflagemålning samt dekaler på plats och banden monterade.

 

 

 

 

Hela vagnen torrborstad med Humbrol #53.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här har turen kommit till ljuddämparna som har fått sig ett grovt lager med svart oljefärg. Innan oljan hann börja torka fortsatte jag med att stöppla olika nyanser av rostfärgat pigment på oljan. Resultatet blir en hyfsat rostig och ojämn yta.

 

 

 

 

Pigmenten som jag använde till ljuddämparna.

 

 

Och resultatet av pigmenten och oljan.

 

 

 

Lite mer lek med rostpigment innan den slutliga vädringen av vagnen.

 

 

 

Här återstår bara den slutgiltiga vädringen för att smälta allt samman till en vagn som används under hårda förhållanden i öknen. Men det får ni se i nästa inlägg.

 

Limma väl och kom ihåg att det är bara fantasin som sätter gränser för hur man kan bygga/vädra.