McCoy's lilla hörna

Så där, på dagen blev det dessutom, att jag var klar med det här bygget, mitt mest omfattande hittills. Exakt sex månader tog det för mig att förverkliga mitt livs första diorama från det att jag satte kniven i den första lilla resin biten i somras och började karva. Men så har det också varit ett krävande och utmanande bygge för mig. Dock så har jag haft riktigt trevligt med det här bygget även om jag har hunnit med både en och fler än två svordommar på vägen. Dock var det kul att bygga med fullständig inredning och motor även om det jobbet knappt syns nu när allt är klart, vilket är synd. Men jag har ju i alla fall vetskapen om att allt finns under skalet och det får räcka för mig. Lärorikt har det också varit.

Vad som har hänt sedan senaste uppdateringen är att jag har klätt sidorna på dioramat med 1mm balsa som jag gav en strykning med Burnt Umber oljefärg. Det höga döda gräset är från en billig pensel med svinborst och träden är trädbitar från Faller. Ja, jag är lat men det är mycket enklare att hitta trädbitar färdiga att använda i en påse i butiken än att leta i naturen, hallå där ute är det ju farligt att vara! Det kan ju till och med vara hälsosamt så det undviker vi. Snön är enklaste tänkbara, jag har helt enkelt använt mig av bakpulver. Varför? Jo, jag har försökt men jag har inte lyckats komma över någon bra konstgjord snö som kunde se övertygande ut så i mitt tycke så är det den svagaste länken i hela bygget. Jag strök även lite Water Effects resin från Games Workshop på vägbanan för att försöka imitera hårdpackad snöis. Slutligen så gjorde jag en liten plakett i Photoshop som jag ramade in med en fyrkantsstav i trä. Hade jag haft mer tid så skulle jag nog ha gjort den infälld men det får vara en idé inför något framtida bygge i stället.

Varsågod, här är bilderna på det färdiga dioramat.















































Det var allt för den här gången, nu väntar nya och gamla utmaningar.

Limma väl...