Byggstatus i övrigt
Tamiya Char B1 Bis 1:35
Det mesta är klart och det som återstår är att maskera och spruta camouflaget, fixa till bandlänkarna, ordna dit en kätting och sedan vädra modellen. Har legat på is rätt så länge men tanken är att jag ska färdigställa den i år.
Dragon PzKpfw V Ausf. D Panther 1:35
Också ett bra tag sedan jag gjorde något åt det här bygget. Är nästan klar med bandlänkarna och bärhjulen men har inte limmat ihop så värst mycket än så länge.
Tamyia A27M Cromwell Mk. IV 1:35
Nästan klar. Det som återstår är bara några smådetaljer och vädringen så kan jag ha den klar.
FineMolds Sienar Fleet Systems Tie Interceptor 1:72
Här är allt utom själva ställningen som den ska vila på klar. Det ska nog inte ta så lång tid att färdigställa den så att jag kan föra den till handlingarna.
Slutsatsen som jag kan dra är att även om jag inte har färdigställt en enda modell i år så har jag faktiskt möjlighet att lyckas med konsttycket att bli klar med fler modeller i år än vad jag fick klara i fjol då jag totalt blev klar med tre stycken, två stycken stridsvagnar i 1:35 och ett flygplan i 1:48. Det skulle i sådanna fall innebära att 2009 skulle bli mitt mest produktiva byggår hittills sedan jag återupptog hobbyn på gamla dar. Men som sagt, vi är inte där ännu. Förhoppningsvis ska jag nog hinna sätta mig ner med min T-34/57 lite idag så att jag kommer ett steg närmare ett färdigställande av den.
Limma väl...
T-34/57 Model 1941 diorama #4
Så där ja. Nu har tiden kommit till att färdigställa motorrummet i min T-34/57. Det visade sig vara svårare än jag trodde. Verlinden's set med resindelar för motorrummet passar nämligen väldigt dåligt med själva byggsatsen och detta till trots att det står på kartongen att den ska passa till Dragon's T-34 modeller. Men jag upplever att skalan skiljer sig lite och det känns som om sakerna är närmare 1:32 än 1:35 vilket har lett till en del bekymmer för min del med att få allt att passa ihop som det ska i motorrummet. Det troliga är att Verlinden's set är anpassat efter de tidiga T-34 från Dragon och inte någon av de nyare modellerna som har kommit på senare år. Men efter en hel del modifieringar och nödvändiga genvägar så lyckades jag med hjälp av ett rejält skohorn få ner allt på plats.
Här är alla delarna lösa var för sig innan montering i chassiet.
Kylarpaketet med två kylare som skall ligga snett mot motorn.
Skiljeväggen i motorrummet som ska sitta mellan motor och växellåda och med luftfiltrerna monterade.
Den stora fläkten som ska kyla allt.
Växellådan.
Avgasrören som ska ligga ovanför växellådan.
Och så då självaste motorn.
Tändkablarna i focus.
Så nu var det då bara att plocka fram det stora skohornet och den djupaste viljan för att få allt på plats, tack och lov så blev det inte så värst många svordommar under resans gång med motorn. Här kan vi då slutligen beskåda det trånga motorrummet. Jag måste säga att det i mina ögon definitivt ser ut som en mekanikers värsta mardröm att underhålla motorn i en T-34.
Det var allt för den här gången. Nu blir det snart dags att börja slagsmålet med all den PE som skall användas. På återseende...
T-34/57 Model 1941 diorama #3
Så då har tiden äntligen kommit till färgkladdandet. Jag har limmat dit lite mer utrustning framtill på vagnen och sedan lagt ett lager grundfärg för att akrylfärgerna lättare ska bita på resinet genom att spruta allt svart med Games Workshop Chaos Black på sprayburk.
Sedan så drog jag igång airbrushen och sprutade allt med Tamiya's XF-9 Hull Red för att efterlikna den verkliga grundfärgen på vagnen. När det hade torkat så maskerade jag det mesta för att fortsätta spruta resten. Jag som uteslutande har varit en penselmålare tidigare försöker nu använda airbrushen så mycket som möjligt till min målning. Det är så mycket enklare att leka med djup och färgskiftningar med en spruta än med pensel även om man bara målar i en färg. Här nedan så är allt maskerat och färdigt för mer färg så det blir lite mer liv på det hela.
Här har vi då resultatet. Jag har målat sidorna vita framtill, nåja, inte riktigt vita, jag har mixat Tamiya XF-2 White och XF-55 Deck Tan med en ratio av 4:1 då jag inte ville ha den där riktigt kritvita inredningen på den här vagnen. På det hela taget så är man ganska så fri att måla inredningen lite som man känner för det på en T-34. Jag har tittat på en mängd olika foton som många har varierat en hel del sett till hur de har sett ut invändigt. Sedan så har jag penselmålat alla avvikande detaljer med Tamiya XF-1 Black. I de flesta fallen så har dock stolarna varit svarta så där tog jag mig helt enkelt friheten till att måla dem bruna istället för att få en avvikelse från allt det andra inne i vagnen. Slutligen så har ammunitionslådorna fått sig en grön färg genom att jag har målat dem med Tamiya XF-58 Olive Green, en i mitt tycke lämplig "Ryssgrön" färg. Även tryckluftstuberna framtill har fått bli gröna. Baktill i motorrummet så har jag gett torpedväggen och fjäderhusen en omgång med samma gröna färg. Dieseltankarna har dock fått sig en avvikande färg genom att jag har målat dem med Tamiya XF-4 Yellow Green, en klart stilfull avvikelse i mitt tycke som jag gillade när jag såg den för första gången på några av alla bilder som jag har hämtat min inspiration ifrån. När så allt var målat så har jag gått över allt med en brun wash och resultatet av det går då att se på dessa två bilder.
Det var allt för den här gången. Mer kommer nästa gång jag uppdaterar.
T-34/57 Model 1941 diorama #2
Så vad har då hänt här sedan sist. En hel del faktiskt och här nedan så ska jag guida er genom byggets gång så som det ser ut i nuläget. Det blir mycket bilder men det är ju trots allt enklare att visa med bilder än att bara skriva vad som händer med byggandet.
Min bygghörna är för närvarande ett veritabelt kaos som går att se på den här bilden.
Jag testar lite nya saker hela tiden under mina byggen. Oftast är det sånt som jag snappar upp på andra håll och i bland är det faktiskt idéer som bara slår mig helt plötsligt. Som exempelvis lödningen av motorstöden som bilden här nedan visar.
Det i sig är ju knappast något märkvärdigt i sig men jag tänkte att kunde det inte helt enkelt bara vara enklare att löda det hela utan någon fysisk kontakt med detaljen. Så dit med små bitar lödtenn och så flushmedel så att lödtennet ska kunna flyta ut bra längs hela fogen. Sen när jag hade gjort det så tog jag bara min stormtändare som jag brukar använda till att avhärda PE med och brände underifrån och vipps så smälte lödtennet och flöt ut längs skarven på ett ypperligt sätt. Man kan använda vilken stormtändare som helst för det här och här nedan så synd den som jag har använt mig utav, en modell som finns att köpa lite var stans vad jag har sett men som fungerar ypperligt. Observera att det fungerar inte med en vanlig tändare då den inte genererar tillräckligt med värme. Nu finns det även butangasdrivna lödpennor och minibrännare att köpa på exempelvis Claes Ohlsson eller Jula men det är dyrare än en stormtändare och dessutom klumpigare att använda sig utav. Likfullt så skulle jag gärna vilja lägga vantarna på den butangasdrivna lödpenna som Dremel har i sin produktlinje.
Jag har även börjat med att karva, slipa och fila i resindelarna som ska bli motorn och övrigt till inredningen. Jag använder både små minifilar för att slipa i resinet men även Dremeln får arbeta. Vad som dock är extremt viktigt när man bearbetar resin är att man inte andas in slipdammet eftersom det är starkt cancerogent, faktiskt till och med mer ohälsosamt än vad asbest är. Så jag har gjort ett munstycke med nätgaller till min dammsugare så att jag kan rigga upp den och slipa precis framför munstycket. På så vis så suger dammsugaren upp resindammet på en gång och jag riskerar inte att förlora detaljen som jag arbetar på när jag tappar den utan då fastnar den helt enkelt bara mot gallret på munstycket.
Här har vi då motorn som nu faktiskt börjar se ut som en motor.
Sedan så roade jag mig med att borra 24 små hål och sedan dra tändkablar för ökad realism på motorn. Det är inte så märkvärdigt men det gör faktiskt riktigt mycket för helhetsintrycket på motorn då den inte längre bara är en klump.
Här har vi då torpedväggen som då i resinsatsen enbart har detaljer i sin gjutning mot motorrummet men eftersom jag då även ska ha detaljer på andra sidan så har jag då fått lägga till det genom att limma dit medföljande PE på den motstående sidan av torpedväggen.
Sedan så blev det dags att börja få saker och ting på plats i chassiet så efter ett evinnerligt slipande och torrpassande så har jag då limmat dit detaljer föreställande dieseltankar, fjädringshus, torpedvägg och golvdetaljer.
Och så då den synliga delen av fjädrarna till bärhjulen.
Det var allt för den här gången...
T-34/57 Model 1941 diorama #1
Just nu så är mitt mål att återskapa en vagn från två bilder som jag har. Orsaken är väl främst att objektet i fråga intresserar mig då det inte bara rör sig om en sällsynt vagn från WWII utan även en vagn som få ens har hört talas om vilket i sig sporrar mig att bygga vidare. Nu är det dessutom en stor utmaning då det även handlar om att bryta ny mark för min del då jag bråkar med sånt som jag inte har testat på tidigare. Jag har i och för sig arbetat med PE (fotoetsad metall, oftast mässing men jag kommer hädanefter här bara att omnämna det med den Engelska förkortningen PE) tidigare men dock inte i samma omfång som det handlar om den här gången. Det må väl vara men resin (epoxyharts) har jag däremot ingn större erfarenhet av sedan tidigare och det rör sig om en hel del arbete med just resin till det här bygget då mitt mål är att ha full inredning och motorrum. Sedan så är tanken dessutom att jag för första gången i mitt liv ska göra ett diorama av det hela, det vill säga att jag ska montera vagnen på en bottenplatta vilket ska bli spännande att se hur jag ska lösa det hela.
Så vad rör det sig om för vagn då?
Jag har tänkt återskapa Sovjetunionens Hjälte Major Mikhail A. Lukins sista åk. En T-34/57 Model 1941 som den såg ut några dagar efter efter stridigheterna vid Troyanovo. Major Lukin var regementets befälhavare som ledde motattacken vid Kalinin nordväst om Moskva morgonen den 17:e oktober 1941 mot Tysklands 3:e armégrupp. Major Lukin överlevde inte striderna den 17:e oktober men den 3:e armégruppens framfart kom ej heller längre än till Kalinin. Dessutom så kom den första snön i området den 17:e oktober.
De här två bilderna visar Major Lukins T-34/57 övergiven med ett avkastat band i snön några dagar efter striderna.
Det byggdes inte många T-34/57 under kriget. Vad jag har hittat så konverterades endast 41 stycken T-34/76 Model 1941 till T-34/57 under hösten 1941. Det var i princip bara kanonen som byttes ut vilket medförde att det var en rätt så simpel konvertering det rörde sig om. Kanonen i fråga var ZIS-4, en markant förbättring av prototypen ZIS-2 som togs fram september 1940 men som påvisade usel livslängd varpå den förbättrade ZIS-4 kom att tillverkas från augusti 1941 till 1:a december 1941 då det hela lades på is. De främsta anledningarna till detta var dels att livslängden om än den var betydligt bättre än på prototypen fortfarande var dålig men framför allt berodde det på bristande tillgång på den dyra 57mm ammunitionen till dem. Tillverkningen av kanonen återupptogs en kort vända 1943 med ytterligare en förbättrad variant ZIS-4M då behovet av en kattdräpare visade sig vara stort men projektet lades snabbt ner igen efter det att 172 hade blivit tillverkade då det visade sig att den nya 85mm kanonen som var under utveckling kunde åstakomma lika mycket men framförallt även kunde ståta med bättre HE kapacitet då ZIS-4 och ZIS-4M hade urusel HE kapacitet och att defekta 57mm HE granater var mycket vanligt.
Här är vad jag kommer att utgå ifrån i samband med mitt bygge, Dragons #6418 T-34/76 Model 1941.
De tredjeparts tillbehör som jag kommer att använda för bygget. Jag hade sedan tidigare inredning till en T-34/85 i resin från Verlinden och mycket av det kommer jag att kunna använda mig utav till det här bygget, lägg då till det ett motorum i resin från Verlinden. Som eldrör så kommer jag att använda mig utav Abers fina ZIS-4 svarvad i aluminium, avgasrör ifrån Moskit och PE från Aber
Och så då slutligen även skärmar i PE, också dem från Aber.
Det var allt för den här gången, jag kommer dock att med ojämna mellanrum presentera vad jag gör i den här bloggen.
